Människor
Vi människor ska tydligen vara det där interlektuella släktet. Dedär släktet som ska utveckla en mängd saker. Upptäcka, analysera och diskutera. Ärligt? Människor i allmänhet är själviska idioter. Bryr sig till stora delat bara om sig själva. Klart som fan man ska bry sig om sig själv men förfan, lite måste man väl tänka på omgivningen också. Eller har jag fel?
 
I det stora hela är människor ett gäng pajaser, vi utrotar en massa djur och växtarter. Vi krigar och har konflikter. Vi misshandlar och dödar oskyldiga människor. Vi bär runt på ett sånt enormt hat som inte heter duga. Pengar är vår största prioritering, vi gör allt för o bli framgångsrika. Tänk om vi istället skulle nöja oss med de lilla o dela med oss till länder där människor verkligen är i behov av de pengar vi dagligen spenderar på materiella ting, skräp. Tänk hur många liv vi skulle kunna rädda bara av att avstå från att köpa dendär snygga märkesväskan eller de nyaste fotbollsskorna?
 
Vi människor lever i en värld då allt är oacceptabelt och fel.
Det bästa hade varit om alla sett ut som Barbie och Ken.
Det bästa hade varit om ingen mådde dåligt, led av någon psykisk sjukdom eller var annorlunda.
Det bästa hade varit om alla hade lika mycket pengar, klädde sig likadant, levde likadana liv. Oavsett härkomst, yrke osv. 
Det bästa hade fan varit om vi varit känslolösa grå blobbar. 
 
Ärligt vad fan skulle det vara för värld att leva i? Varför är alla så snikna och avundsjuka? Varför lägger folk ner hela sin själ på att få någon annan att må dåligt. Varför använder vi andra individer som samtalsämnen? Varför skapar vi rykten för att få andra verka dåliga? Vakna upp och inse att du inte kommer se bättre ut om du får någon annan i din omgivning att verka dålig. Vill du själv inte att nån ska använda dig som ett samtalsämne så SLUTA använda andra som samtalsämnen. Tror inte du hade tyckt de va lika kul om du va t.ex. en b-kändis o folk slängde en massa hate på dig och bad dig lägga dig på rälsen. Nä exakt så ge upp. O angående avundsjukan, hur svårt kan de va o unna andra människor saker? Seriöst?
 
O dehär med värderingar och särbehandling. De hetaste ämnet att ta denna om är sex. Vad är skillnaden mellan en kille som legat med 30 pers och en tjej som varit med med exakt samma antal? 
 
Jo en kille klassas som något positivt, en man ska se upp till o visa respekt för medans en tjej skulle klassas som något negativt exempelvis lättfotad och slampa. VAD ÄR SKILLNADEN? Båda har särat sina ben lika många gånger. De är upp till individen själv,det är dennes liv. 
 
Som jag skrev i ett inlägg i början av sommaren. Allt är upp till en själv eftersom att det bara är denne som kan påverka sitt egna liv. Det är inte någon annans ansvar. Var och en ansvarar för sitt egna liv och det i sin tur blir det man gör det till.
 
Vissa personer vill spendera all sin vakna tid och alla sina pengar på datorn och saker till den. Acceptera och låt dessa göra det de vill precis som de accepterar dina val. Eller iallafall lämnar åsikterna för sig själv.
 
Hädan efter så vill jag att vi ska sluta hålla på så.
 
Låt de som vill bli unga föräldrar bli det.
Låt de som vill tatuera hela sin kropp göra det.
Låt de som vill träna göra det.
Låt de som har mycket sex ha det.
Låt de som klär sig utmanande göra det.
Låt de som bryr sig om sitt utseende göra det.
Låt de som spenderar en massa pengar göra de.
 
Allt är upp till en själv. Tar man ett dåligt beslut är det något man får leva med och ta lärdom av. Klart de finns undantag då man måste säga till. Men skillnaden där emellan är markant så varenda individ kan se skillnaden.
 
Ibland så behöver man skriva av sig, detta är var jag gör det och hur jag gör det. Jag var otroligt irriterad men nu när jag skrivit så känns det lite bättre och jag kanske, om jag har tur kan försöka sova igen. Ingen tvingas att läsa och jag skriver inte för att skapa någon slags debatt. Alla tycker o tänker olika. Ni som orkat läsa detta har iallafall varit grymma. Vi hörs när vi hörs men hädanefter ska jag försöka uppdatera med kortare mellanrum. Ha det bäst, trähäst.
 
Puss o kram
 
Känner mest såhär över livet ibland
Att förlora sig själv
Har du någonsin förlorat dig själv? Mycket djupa inlägg här på bloggen nu men jag är väl inne i en djup period skulle jag kunna tro? Åter till ämnet, att förlora sig själv är det värsta man kan göra. Det är otroligt svårt att hitta tillbaks till sig själv igen. Jag var med om detta för ett tag sen då jag anpassade mig efter en person, gjorde vad den sa, blundade för allt negativt och inbillade mig att detta var bra för mig. Umgänge med en manipulativ person är livsfarligt om man själv inte är så stark, den manipulative gör allt i sin väg för att få sin vilja igenom. Blir det inte precis så som denne önskar så är det den som blir manipulerad den som får ta emot all skit, ibland slag. Man skulle kunna likna detta vid en psykopat och den "förlorade". Får man endast höra negativa saker, inte få uppskattning för saker och ting som man gör för den andre ect. I längden så får det en person att förtvina, tappa kraft. 
 
Detta är då ett utkast sen någon månad tillbaks som jag helt glömt bort att jag skrivit. Låter de stå kvar eftersom att ja ändå tänkte skriva ett så kallat "skriva av mig" inlägg.
 
Jag vet inte riktigt vad det är med mig men är inne i en period då allt känns meningslöst vilket är skitjobbigt men jag jobbar på ändå. Kämpar med allt som ska göras, söker jobb, grejar här hemma, ritar, äter, osvosv. Men va inte de ja skulle få sagt. Ja känner mig så otroligt otillräcklig, att de alltid är något som saknas. Känner mig gång på gång om ett andra hands val. Så fort de dyker upp någon som anses bättre så är jag som luft. Pallar fan inte de mer. Sen att ja är löjligt blödig och börjar pira för ingenting gör inte precis saken bättre om ja säger så. Blödigare än blödigast.
 
Vad mer ska jag skriva? Ingen aning egentligen, vill göra något nytt. Något annorlunda, inte trampa runt i samma banor som jag alltid gjort. Cred till er som orkade läsa, ber om ursäkt för att de är lite flummigt men ja bara skriver som ja tänker o just nu är de som ett trassligt garnnystan i min hjärna, typ.
 
Chiapudding
 
Efter många om och men så har jag testat denna småhypade chaipudding. Jag vet inte på hur många bloggar jag sett denna så jag bestämde mig för att ge den ett försök. För er som inte vet så består denna så kallade pudding av chaifrön och mandelmjölk (funkar med vanlig mjölk med) sen tillsätter man lite honung eller t.ex. vaniljsocker. Detta rör man om tills det inte finns några torra frön på ytan, sen täcker man över glaset med plastfolié o låter de sedan stå i kylen under natten.
 
Konsistensen var lite småmysko ochden smakade inte något speciellt men med lite upptinade hallon så vart de riktigt gott. Helt klart något jag kommer göra fler gånger. Det var dessutom väldigt mättande och det är ju kanon för mig som är dålig på att äta på morgonen.